NYHETER

2020 > 05

Coronapandemin kastar miljontals människor världen över ut i isolering, arbetslöshet och ångest.
Nu varnar FN:s experter för en global våg av psykisk ohälsa.
Den närmaste tiden kan vi räkna med en ökning av antalet psykiska sjukdomstillstånd, och även att tillståndet för människor som redan före pandemin led av ångest och oro förvärras, enligt Devora Kestel, chef för Världshälsoorganisationens (WHO) avdelning för psykisk hälsa.
- Isoleringen, rädslan, osäkerheten och den ekonomiska turbulensen är faktorer som alla orsakar eller kan orsaka psykiskt lidande, säger hon.
I en ny rapport lyfter WHO fram grupper som är särskilt sårbara för psykisk ohälsa, däribland barn och ungdomar som i och med coronakrisen blivit avskärmade både från vardagen i skolan. Även sjukvårdspersonal är en utsatt grupp, i det att de förutom den uppenbara smittorisken måste konfronteras med de många dödsfall som viruset orsakar.
- Hela samhällens mentala hälsa och välbefinnande har påverkats allvarligt av krisen. Det är av största vikt att frågan hanteras med hög prioritet, säger Kestel.
Flera studier har redan påvisat hur covid-19 har påverkat den psykiska hälsan globalt. Psykologer vittnar om utbredd oro hos barn, och en ökning av antalet depressioner och ångestdiagnoser har rapporterats från flera länder. Våld i hemmet tycks också öka. Medan vissa mår dåligt av risken för att dö eller förlora nära och kära i smittan far andra illa av den sociala isoleringen. Miljontals människor har också blivit arbetslösa eller riskerar att bli det, samtidigt som osäkerheten kring smittans utbredning och varaktighet skapar känslor av hopplöshet och bristande framtidstro.
WHO uppmanar nu politiker och beslutsfattare runt om i världen att investera i psykvården, arbeta för att förebygga våld i hemmet och motverka fattigdom. 

Läs hela inlägget »

Stora risker för psykisk ohälsa under coronakrisen
Vårdpersonal och personer som intensivvårdas för coronaviruset covid-19 löper stor risk för nedsatt psykisk hälsa. Det är även sannolikt att våld mot barn, depression och oro i befolkningen ökar till följd av den ekonomiska krisen i pandemins spår. Det visar en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES).
CES publicerar en serie rapporter om coronapandemins potentiella effekter på folkhälsan. Först ut är den som handlar om potentiella effekter på psykisk hälsa i befolkningen på kort och lång sikt.
– Om samhället tar höjd för en ökad psykisk ohälsa, och arbetar för att i ett tidigt skede identifiera psykisk ohälsa i utsatta grupper, finns goda möjligheter att minska de negativa effekterna, till exempel genom effektiva behandlingsinsatser, säger Johan Åhlén, psykolog och biträdande enhetschef vid enheten för psykisk hälsa på CES.
Oro hos många
På kort sikt skapar coronapandemin naturligtvis en oro hos många, viket kan vara både naturligt och leda till ökad följsamhet till råd från myndigheter. Men det finns risk att oron tar över vardagen, särskilt för personer som redan har psykisk ohälsa.
Även social distansering och isolering kan öka risken för psykiatriska diagnoser. I Sverige rekommenderas särskilt personer över 70 år och de med underliggande sjukdom att helt avstå sociala kontakter. I studier från Kanada och Kina under SARS-epidemin år 2003 fann man en hög andel psykiatriska diagnoser (25–30 procent) hos personer som under en längre tid varit isolerade. Vanligast var PTSD och depression. 
Vårdpersonal i riskzon
Vårdpersonal är en grupp som är särskilt hårt belastade under pandemin. Under SARS-epidemin var vårdpersonal som arbetade med infekterade patienter rädda för att själva bli smittade och för att smitta kollegor eller familj. De ständigt föränderliga direktiven kring säkerhet och arbetssätt skapade stor osäkerhet.
Både patienter som vårdats inom intensivvård och vårdpersonal riskerar långsiktiga psykiska besvär efter den enorma stress och påfrestning som pandemin innebär. I en studie av patienter som vårdats för akut respiratorisk svikt, vilket är vad covid-19 i svåra fall ger upphov till, uppfyllde 43 procent av patienterna PTSD vid utskrivning. Vid en långtidsuppföljning hade 24 procent av gruppen fortfarande PTSD.
Långsiktiga och negativa ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvenser är väntade i spåren av rådande coronapandemi. En mängd studier har visat en försämrad psykisk hälsa i befolkningen i efterdyningarna av finanskrisen 2007–2009.
Risk för ökad ångest och depression
Det finns en ökad risk för ångest och depression i befolkningen, framför allt bland personer med minskad inkomst och arbetslöshet. Denna risk gäller sannolikt främst redan utsatta grupper i samhället med mer osäkra arbetsförhållanden, såsom personer med invandrarbakgrund, kort utbildning eller tidigare psykisk ohälsa.
Barn utsatta
Även för barn finns en risk för ökade ångest- och depressionssymtom, framför allt i de grupper där de ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvenserna slår hårdast. En ökad risk för våld mot barn i hemmet kan uppstå, vilket innebär både en akut och allvarlig risk för barnet och en ökad risk för framtida psykiska besvär.
Råd till allmänheten:
Världshälsoorganisationen (WHO) har gett ut 6 råd om hur vi kan hantera stress och oro i samband med coronautbrottet:
Det är normalt att känna sig stressad, orolig, rädd, förvirrad eller arg under kriser. Att prata med vänner eller familj som du litar på kan hjälpa.


Om du måste stanna hemma fortsätt med en hälsosam livsstil som innefattar goda sömn- och matvanor samt behåll den sociala kontakten med nära och kära, exempelvis via telefon eller sms.


Använd inte rökning, alkohol eller andra droger för att hantera dina känslor. Vid behov vänd dig till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.


Sök och samla trovärdig information om dina risker och vidta därefter de försiktighetsåtgärder du behöver. Två pålitliga källor är Världshälsoorganisationen (WHO) och Folkhälsomyndighetens hemsida.


Minska din oro genom att begränsa tiden du tittar och lyssnar på medier som får dig att känna obehagskänslor.
Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera dina känslor vid motgångar. 
 
Råd till beslutsfattare
För vårdade patienter
Patienter som slutenvårdats bör erbjudas screening för akuta stressyndrom och samtal kring vanliga reaktioner vid livshotande tillstånd. Det gäller framför allt inom intensivvård.


Även längre tid efter vårdtillfället kan det vara aktuellt att följa upp patienter som har fortsatta svårigheter, till exempel symtom på maladaptiv stress. Det är viktigt för att kunna erbjuda vård för eventuell PTSD eller andra psykiatriska problem såsom depression, ångest eller sömnsvårigheter.
För vårdpersonal
Vårdpersonal behöver stöd för att hantera den svåra situation de befinner sig i i dag. De behöver också känna trygghet kring skyddsutrustning. För att minska långsiktiga, negativa konsekvenser av den stress de upplever bör vårdpersonal ges tillfälle för professionell handledning och reflektion kring hur arbetet under en epidemi påverkar en och om coping-strategier. Region Stockholm erbjuder krisstöd dygnet runt till vårdens medarbetare. https://vardgivarguiden.se/nyheter/2020/april/krisstod-for-vardens-medarbetare-dygnet-runt/
 
För befolkningen
Smittade personer och personer med risk att föra vidare smitta som är i fysisk isolering eller riskgrupper som rekommenderats att isolera sig behöver tydlig information för att förstå situationen och syftet med isoleringen. Frivillig fysisk isolering verkar ge betydligt lindrigare negativa psykologiska effekter, på både kort och lång sikt, jämfört med föreskriven isolering. Den strategi som Sverige hittills haft med rekommendationer snarare än lagstiftande åtgärder, vad gäller isolering och karantän, är sannolikt hjälpsam med tanke på psykologiska effekter.


Boenden och bostadsområden som är särskilt utsatta för sjukdom, eller grupper där de ekonomiska konsekvenserna varit hårdast bör uppmärksammas och erbjudas extra stöd.


Screening för upplevt våld i hemmet bör ökas inom verksamheter för första linjens psykiska ohälsa och barn- och ungdomspsykiatri.

Läs hela inlägget »

Vem du än är.
Vad du än bär på.

Tel: 0939 1980


250 kr/per samtal  
Debitering sker om samtalet är längre än 10 minuter.
Max samtalstid på 40 minuter.
Vardagar 09:00-16:00

 

Senaste nyheter

Arkiv